Sambo och mamma till Lukas

Nu har jag snart varit nedstämd i ett dygn. Jag antar att det är hormonerna som talar...

Igår kväll när vi skulle fortsätta fixa i barnrummet så klarade jag inte ens av att bara slipa det torkade spacklet på väggarna. Jag fick 2 stycken svimmningsattacker. Fick lägga mig ner och återhämta mig. 

Jag blev delvis rädd men också ledsen. Nu är jag verkligen handikappad. Kroppen orkar inte mer. Hur i helvete ska jag orka föda barn om jag inte ens orkar slipa en vägg?

Usch jag känner mig så dålig! Men jag har tur som får hjälp av M. Men jag kan ärligt erkänna att jag känner mig så sjukt klängig och krävande på han nu. Det är många orsaker som spelar in.

 

I övrigt idag så har jag nog gråtit mer än jag gjort något annat... Så jävla jobbigt.

Bebis i magen växer sig större och trycker på mina organ och revben så jag blir ofta illamående. Urk!

Är nu i vecka 37 (36+0) idag. En vecka till, sen beräknas bebis som fullgången. SNÄLLA kom tidigare än beräknat! Nu är det jobbigt!!!